I augusti kan (och bör) vi så fånggrödor, vars ett av målen är att förhindra ett fenomen som kallas jordtrötthet. Det är bäst att använda den sk fytosanitära växter. Tack vare sina rotsekret förbättrar de gynnsamt tillståndet i markmiljön.De påverkar utvecklingen av markens biologiska liv, vilket i sin tur minskar orsaken till växtsjukdomar och skadedjur
Senapsfrö, och särskilt de nematoddödande sorterna (t.ex. 'Metex' eller 'Bardena'), förändrar den sexuella sammansättningen av populationen av nematoder - växtskadegörare, vilket begränsar deras antal. Alfalfa, råg och den bortglömda, tyvärr, esparceta fungerar på liknande sätt.
Havre är underskattat av hobbyister och trädgårdsmästare och är en mycket uppskattad växtskyddsväxt.Bryter den så kallade groddlinjen av patogener och, tack vare dess breda blad, begränsar tillväxten av ogräs. Att odla fytosanitära växter har en positiv effekt på jordens bördighet. Standarderna för att så fytosanitära växter i fånggrödor är: råg (18 g frön / m²), havre (15-20 g frön / m²), lupiner (20 g frön / m²), vicker (15-20 g frön / m²) , vitklöver (1-3 g frön / m²), hästböna (15-20 g frön / m²) och senap (2-3 g frön / m²).
Fytosanitära växter kan odlas i blandningar, vilket ytterligare förstärker deras effekt, t.ex. havre med seradella (förhållande 3:1) eller råg och klöver (förhållande 4:1).I jordar som visar trötthetssymptom eller på platser som inte har odlats på länge (t.ex. övergivna tomter, försummade trädgårdar), bör växtskyddsväxter odlas i ett eller två år innan den planerade växten odlas.
När du väljer fytosanitära växter, kom ihåg att inte introducera arter som är släkt med de växter som planeras för odling, eftersom detta kommer att leda till utmattning av jorden. Fytosanitära växter kan antingen grävas på hösten eller lämnas i bäddarna till våren
